California AB 793: guide till PCR-kravet för plastflaskor

Kalifornien lade ett lagkrav på återvunnet innehåll i plastflaskor för dryck fem år före EU, och satte ett pris på att missa det. För den som följer Nexam Chemical ligger intresset inte i Kalifornien självt, som är en liten marknad för en svensk tillsatsleverantör. Det ligger i att det amerikanska lagkravet redan är i gång, med rapporterade siffror och fakturor, medan det europeiska fortfarande väntar på att beräkningsmetoden ska skrivas.

Assembly Bill 793 godkändes av guvernören den 24 september 2020 som Chapter 115 i 2020 års lagsamling. Den förde in section 14547 i Public Resources Code, och det är den paragrafen man ska läsa: den har ändrats sedan dess, senast genom SB 353 år 2023.

Kravet

Procentsatsen är ett snitt, per dryckestillverkare, per år, över alla dess plastdryckesbehållare med delstatens pantvärde som säljs i Kalifornien. Den är inte per behållare och inte per plastråvarutyp. En tillverkare får köra 60 % i en linje och ingenting i en annan, så länge portföljen går jämnt upp.

Två grupper får mer tid. Vin och sprit som säljs i box, blåsa eller påse får två extra år vid varje steg, enligt 14547(a)(4). Stora behållare med frukt- och grönsaksjuice omfattades inte förrän den 1 januari 2026, enligt 14547(a)(5).

Avgiften är ett pris per pound

Det är den här delen som får lagkravet att bete sig som en marknad. Enligt 14547(c)(1) räknar CalRecycle fram underskottet i pounds - den återvunna plast tillverkaren borde ha använt minus den som faktiskt användes - och multiplicerar det med tjugo cent. Betalningsansvaret började den 1 januari 2023, och de första fakturorna gick ut från den 1 mars 2024, därefter årligen. Pengarna går till ett Recycling Enhancement Penalty Account som inrättas genom 14547(f), och får bara användas till återvinning, infrastruktur, insamling och bearbetning av plastdryckesbehållare i delstaten.

En tillverkare som missar kan begära att avgiften sätts ned enligt 14547(e), genom att lämna in en åtgärdsplan och peka på onormala marknadsförhållanden eller brist på återvunnen plast. CalRecycle måste pröva begäran; ingenting säger att myndigheten måste gå med på den.

Tjugo cent per pound är ingen straffavgift i vanlig mening. Det är ett tak för vad återvunnet innehåll är värt för en flasktappare: betala avgiften, eller köp den återvunna plastråvaran, beroende på vilket som är billigast.

Kravet kan sänkas, men inte höjas

Sedan den 1 januari 2025 får CalRecycles chef årligen ompröva nivåerna 25 % och 50 %, på eget initiativ eller efter framställan från branschen, och justera dem. Justeringen går bara åt ett håll: enligt 14547(a)(6) får chefen inte sätta kravet högre än de procentsatser som står i lagen. Omprövningen ska väga in marknadsläget, återvinningsgraderna, tillgången på lämplig återvunnen plast av livsmedelskvalitet, bearbetningskapaciteten och tillverkarnas framsteg.

Vi har inte kunnat bekräfta om någon justering har gjorts. CalRecycles sida om minimiinnehåll anger fortfarande 15 %, 25 % och 50 %, och dess meddelanden tar inte upp någon justering, men ingen sida säger uttryckligen att procentsatserna står oförändrade.

Vem som omfattas, och vem som inte gör det

Kravet gäller plastdryckesbehållare som omfattas av California redemption value. Påfyllningsbara behållare är undantagna, och likaså varje dryckestillverkare som säljer 16 miljoner eller färre plastdryckesbehållare in i delstaten under rapportåret, enligt 14547(i). Undantaget för små volymer gäller bara kravet och avgiften: de tillverkarna måste ändå rapportera varje 1 mars, enligt section 14549.3, och ange antalet pounds jungfruligt material och material från konsumentledet per plastråvarutyp, under straffansvar för mened. Kommuner får inte sätta egna regler om återvunnet innehåll för dessa behållare, enligt 14547(h).

CalRecycle publicerar vad tillverkarna rapporterar, både enskilt och sammanställt. Rapporterna är inlämnade uppgifter i råform, inte en efterlevnadsgrad räknad av delstaten, och den rapport som lämnas ett visst år avser föregående kalenderår.

Varför det spelar roll för en Nexam-aktieägare

Mekanismen Kalifornien valde är värd att förstå, eftersom Europa valde en annan. Kalifornien sätter ett pris på underskottet och låter tillverkaren bestämma. Den europeiska förordningen gör miniminivån till ett villkor för att över huvud taget släppa ut förpackningen på marknaden, och lämnar sanktionerna till medlemsstaterna. Ett pris går att betala; en regel om marknadstillträde går inte det.

Båda stöter dock på samma fysiska gräns: återvunnet innehåll är enkelt ända tills det inte är det, och det som brister först är prestandan, inte tillgången. Det är den gränsen en tillsatsleverantör säljer mot, i PET-skiva likaväl som i polyetenfilm.

Källor

• AB 793 (Ting, 2020), antagen text.
• Public Resources Code section 14547, gällande lydelse inklusive 2023 års ändringar.
• CalRecycle, minimikrav på innehåll och rapportering för dryckestillverkare, för de publicerade rapporterna och delstatens sammanfattning i klarspråk.

Oberoende analys. Inte juridisk rådgivning, och inte investeringsrådgivning.